Sista minuten

Haha, mamma berättade att jag skulle ha pianokonsert en halvtimme innan konserten skulle börja. Jag var den mest opeppade nånsin, allmänt äckliga kläder och i ofräsht hår.  Men hade jag nått val? -Nej. Så jag drog mig till konserten, satte mig i ett hörn längst bort och kände mig uttråkad.

Självklart ville min lärare att jag skulle avsluta konserten, så jag fick sitta och vänta mig igenom alla jingle-bells och ännu en spansk tango. Men detta var också min sista pianokonsert ever, så jag skärpte till mig. En liten kille gick fram och spelade en låt av Mozart och det blev min vändpunkt; jag blev inspirerad av wienerklassicismens toner och kände mig gladare. :)

Så jag avslutade konserten och gjorde mitt bästa för att spela så musikaliskt som möjligt. Efteråt var det flera som kom fram och sa att jag spelade jättefint. Även om mina föräldrar inte sett mig spela på konsert flera år nu, så känns det ändå kul att det är någon som inte bara lyssnar på sitt eget barn.

Kommentarer

Känn dig fri att uttala dig här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0