Försök aldrig förändra en kille

Det går inte, eller rättare sagt om du försöker, blir det du som får ta skiten i slutändan och oftast blir personen inte ens bättre. Jag tror starkt på min filosofi, kanske är jag bara trött på misslyckade "förälskelser" och har lite allmänt tråkigt. Men det är en tanke.

Idag tillverkade jag färdigt min lerfigur som utstrålar sorg, en djup dödskamp, höjden av lycka och ren glädje. Allt beror på vilket humör jag är på. Idag när jag tittade på min lerfigur kände jag dock likgiltighet. Det spelade ingen roll, ingenting kändes bra eller dåligt. Det känns bara som att jag väntar på att tiden ska gå, jag väntar på en förändring.

Jag vet inte alls hur mitt liv kommer att se ut om enbart fyra månader. Mycket antar jag, men jag är så nervös. För första gången i mitt liv vet jag inte var jag kommer att befinna mig efter sommaren. Totalt lost, och jag hatar det. Jag är en person som annars är mycket beroende av kontroll och planering men detta känns bara hemskt(skulle jag kika på lerfiguren nu, skulle jag känna en dödskamp).

Den här helgen ser mörk ut därför att jag har extremt mycket fysikpluggande framför mig. Det blir slutprov i fysik B (en bok på 480 sidor) på tisdag. Måste få bra på det, s önska mig lycka till.

Katching!

Kommentarer

Känn dig fri att uttala dig här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0